anime .

Glasslip .

recension av MasaReviews

  • Glasslip

    Recenserad av MasaReviews

    °
    Animation -Ljud -Handling -Karaktärer -Värde 4
    Handlingen:
    1) Ingenting händer. Överhuvudtaget. Ingenting...
    2) Riktigt dåligt drama, för det finns inget riktigt dramatiskt i det. Vissa "vändpunkter" känns oerhört tvingade, som att skaparna insåg att man faktiskt behövde något i slutet av avsnittet för att inte allt skulle vara meningslöst, och sedan glömde den lilla delen med att faktiskt göra det bra.
    3)Trådar som påbörjas, men aldrig följs upp eller avslutas. Vad var ens poängen från första början? Att lämna oss med en känsla av otillfredsställelse?
    4) Ingenting förklaras. Den försöker vara smart, men den blir bara svårförståelig och osammanhängande. Det finns ingen logik någonstans.
    5) Bekvämlighet i storyn, kopplat till dramat. Serien är fylld av lyckliga "sammanträffanden" som bara är där för att starta lite drama inför nästa episod. (Riktigt uselt drama, som sagt. Det framstår endast som dumt och billigt, samt poänglöst.)
    6) Allting är så långsamt, kopplat till första punkten. Handlingen saknar alltså inte bara substans, utan är också utdragen, och varje episod kan bli rent smärtsam och ta sig igenom.
    7) Hela serien framstår som ytlig. Det finns inget egentligt tänkvärt i den, oavsett hur mycket den vill få oss att tro det. Detta kan synes på många ställen i handlingen, och även visuellt då den försöker verka artistisk i sitt användande av stillbilder, som bara blir dumt. (Jag ser inget artistiskt eller filosofiskt i att helt från ingenstans ta en stillbild av ett träd med någon form av "artistic filter".)
    8) Dialogen är inget att tala om. Det finns inget intressant i den någonstans.
    9) Slutet. Är det där ens ett slut? Det finns ingen riktig avrundning i det; den lilla handling som fanns får absolut ingen avslutning, och detsamma gäller för karaktärerna. I slutändan kommer serien ingenstans, alls.

    Karaktärerna:
    1) Castet känns ihoptvingat. De är så att säga vänner "bara för att de är det", men det finns ingen egentlig anledning.
    2) Det finns ingen meningsfull karaktärsutveckling. Majoriteten av karaktärerna ändras inte ett dyft, och de som har om ens en skymt av förändring saknar goda grunder för den.
    3) Man gillar knappt en enda karaktär. Även de som börjat starkt tappar man inom kort tycket för. De känns ologiska på det sätt att det inte ens kan ursäktas av deras oroliga ålder.
    4) Huvudkaraktären, Kakeru, får tom. en egen punkt som en av seriens stora problem. Han har ingen som helst anledning för att vara som han är eller veta vad han vet, är rent av astråkig, och som så många andra: saknar en riktig poäng. Han känns varken som en realistisk och intressant karaktär, eller som ett bra verktyg för handlingen.

    Det enda bra med den här serien var egentligen musiken, med läckre pianostycken och ett ganska trallvänligt intro. (För det visuella var inte så bra när man tänker på vad för grejer P.A. Works brukar kunna göra.)

    Slutbetyget för Glasslip blir 3.94. Om det inte vore för den förhållandevis höga visuella kvalitén, och soundtracket, hade detta kunnat ha blivit min första tvåa någonsin utdelad.

var recensionen bra?